Sidor
söndag 21 september 2014
Slut på tävlingssäsongen
Födelsedag i går och vad passade bättre än att fira med att köra DM i tempo. Var egentligen inte jättepeppad då träningen verkligen blivit lidande sista veckorna då det varit mycket på jobbet och jag mentalt redan avslutat säsongen. Vädret såg i alla fall ut att bli toppen även om det var lite kyligt på morgonen men då solen fått värma ett tag blev det riktigt skönt. Hade väl nån sorts plan att försöka hålla runt 320-330 watt i alla fall men var inte alls säker att det skulle hålla. Tydligen fanns det fortfarande lite fart kvar i kroppen för på toppen av Bjulasbacken hade jag drygt 350 watt och det kändes inte alls ansträngt men man ska ju överleva tre mil. Försökte hålla igen lite men benen var pigga och då jag kom in i långbacken efter Hemmingsmark såg jag att jag började komma ikapp dom som startat före och fick lite extra boost av det. Hade 346 watt vid vändet på toppen och lät sen effekten sjunka i utförskörningen. Hade bra tryck då jag kom ut på platten och det gick rejält fort tillbaka då vinden och backarna kom från rätt håll. Snittade runt 49 km/h på tillbaka vägen och kom i mål på 42,47 vilket räckte till dagens snabbaste tid. Riktigt nöjd med både tid, som var nytt pers på banan och snitteffekten som landade på 339 watt. Det trodde jag inte fanns i kroppen med den bristfälliga träningen. Loppet på Trainingpeaks
lördag 13 september 2014
Septembers Gran Fondo
I helgen skulle vi egentligen ha kört NM i MTB men då det var för få anmälda ställde vi in. Passade på att riva av Stravas Gran Fondo utmaning för september då Yvonne lika så satt fast framför TV:n och kollade Agility VM och vädret var kanon. Nästa helg är det tempo-DM + att jag är valpvakt och helgen efter det åker jag till Barcelona så det var nu eller aldrig. Höll mig i byarna runt ikring och mellanlandade halvvägs hos morsan och farsan för att fika. 13 lugna mil in på kontot. Turen på Trainingpeaks.
Käka hö like à king |
måndag 8 september 2014
Nä men man kanske skulle blogga lite
I vanlig ordning så dör bloggen då säsongen drar igång och det verkligen finns nått vettigt att skriva om. Tar väl en sammanfattning av sommaren så får vi se vad som händer sen.
Luletempot - Säsongen började bra med seger och pers med runt 30 sekunder. Trots en snitteffektnpå 354 watt kändes det inte så kräkjobbigt som ifjol.
Nationaldagstempot - Vinst igen trots den kuperade banan egentligen inte borde passa mig men på nått konstigt sätt går det få bra flyt ändå. 354 watt igen på 23 km blev nog årets bästa tempolopp.
Rödbergsloppet - Linjelopp är ju egentligen inte min grej men i frånvaro av Petter och Janne blev farten i Seletbacken så pass moderat att jag var så klösa mig med. Försökte köra mig trött i spets på klungan så mycket så möjligt fram till målbacken uppför Rödberget där det bara är att kasta in handduken till förmån för starkare backcyklister än mig. Bra race i alla fall och som vanligt går inte fikat efteråt av för hackor.
Rekordmilen - Klumpar ihop alla Rekordmilar. Körde fem, vann fyra och kom tvåa i sista då Mats Nygren återigen dammade till med banrekord. Inget pers i år men var sjukt jämn med tider mellan 13.21 - 13.24. Märktes att träningen fokuserades på längre tempolopp då jag inte blivit snabbare men betydligt uthålligare i hög fart.
Krafttrampen MTB - Var anmäld till Cykelvasan så ett seedningslopp var man ju tvungen att köra. Väldigt lättåkt vilket passar en cyklist som mig. Kom i en grupp med bland annat Tomas Lundberg, Henke Blom och Anton Möller och vi lyckades seeda oss till startled ett i Vasan vilket kändes lite pinsamt för mig, för såå bra cyklist är jag inte men det var bara tacka och ta emot.
Rantrampet - Samma scenario som Rödbergsloppet. Gjorde allt för att köra mig så trött som möjligt innan dom andra får spurta om segern uppför den lilla målbacken.
Krafttrampen - Avslutade vår husvagnsturné i Skellefteå för att jag skulle få köra mig trött på Krafttrampen. Petters order var att som i fjol försöka komma i en utbrytning och efter 5-6 km i nedförsbacken mot Kåge märker jag att jag och Julia Jakobsson, en ruggigt stark fd triathlet som numer kör för Fagersta CA damelit hade fått några meter. VI KÖR skrek jag och så småningom hade vi fått drygt en minut på klungan då backarna började komma. Efter att vi legat och mosat i runt tre mil kom nästa utbrytargrupp ikapp, och jag lyckades trots sega ben kasta mig in på rulle och efter att ha fått "vila" några toteringsf började jag hjälpa till i en riktigt fin belgisk klunga. I sista lilla knäppen innan det började gå utför sa tyvärr mina ben upp sig och jag fick släppa och rullade i mål med klungan. Perfekt träning helt enligt plan men lite surt att jag fick släppa utbrytarna.
Veteran-SM - Länge såg det ut som om det inte skulle bli nått SM men till slut tog Värnamo CK på sig arrangemanget. Det blev jag och Kent Nilsson som skulle försvara Norrbottens färger under helgen. Lördag var det tempolopp på en bana som var som gjord för mig. Inga backar utan det var bara att trycka på. Riktigt nöjd med loppet då jag aldrig kört ett tremilstempo fortare. 41.16 räckte till en elfte plats vilket var helt OK. Som kuriosa kan nämnas att tiden hade räckt till silver i H30 och brons i H50. Linjeloppet blev en fartfylld historia där alla utbrytningsförsök snabbt fångades in. 42,2 i snitt och jag rullade in i mitten av klungan, rätt nöjd ändå.
Cykelvasan - Tävlingsklassen startade 8.00 och då vi klev upp runt 5.30 smattrade regnet mot taket och termometern stod på 7 grader. Vår plan var att värma upp den mil det var mellan Lindvallen där vi bodde och Sälen. Nu var det blött, kallt och dessutom nerför nästan hela vägen så vi var ordentligt nedkylda då vi kom fram men regnet hade gett med sig i alla fall. Är väl inte så mycket att skriva om själva loppet. Lättåkt, skitigt och fartfyllt. Tappade rätt mycket tid och placeringar i utförskörningen från Mångsbodarna på rullgruset. Fegar lite och vill hålla lite avstånd om dom ska vurpa längre fram med påföljden att många kör om men efter höftfrakturen är det "better safe then sorry" som gäller. Rullade i mål på drygt 3.03 vilket får vara helt OK då målet var 3.10. Räckte till plats 301 totalt. Riktigt kul resa som jag är sugen på att göra om.
Rondell-Rondell - Ingen tävling men nog så prestigefullt. Målet är att runda rondellen i Öjebyn, köra till Älvsbyn, runt i rondellen och tillbaka till Öjebyn på under två timmar. Sträckan är 86 km så följaktligen krävs det 43 km/h. I fjol försökte vi men missade med några minuter. Då hade några av oss tempocyklar vilket vi inte skulle ha i år men i stället hade vi ytterligare några åkstarka pojkar med oss. Det är något mer lättåkt tillbaka och då vi vände på drygt 42 km/h trodde jag vi hade det som i en liten ask men jäklar vad snittet steg sakta trots att farten var hög. Efter Sikfors började dessutom benen knorra betänkligt och sista milen var verkligen en plåga. Av dom 9 som startade var vi 7 som i alla fall rullade förbi 70 skyltarna som var målet med 19 sekunder tillgodo. Skittrötta men nöjda över att ha klarat målet. Nu blir det spännande att få se vilka ångestframkallande spektaket Per och Petter tänker styra upp till nästa år.
Nu är det bara DM:et den 20/9 kvar innan en riktigt bra tävlingssäsong är över. Vad som måste förbättras är sommarträningen. I år har jag i alla fall skapligt lyckas hålla i intervallträningen men skärpning till nästa år utlovas.
Sen kanske jag lyckas hålla i bloggandet också. Kanske.
Luletempot - Säsongen började bra med seger och pers med runt 30 sekunder. Trots en snitteffektnpå 354 watt kändes det inte så kräkjobbigt som ifjol.
Nationaldagstempot - Vinst igen trots den kuperade banan egentligen inte borde passa mig men på nått konstigt sätt går det få bra flyt ändå. 354 watt igen på 23 km blev nog årets bästa tempolopp.
Rödbergsloppet - Linjelopp är ju egentligen inte min grej men i frånvaro av Petter och Janne blev farten i Seletbacken så pass moderat att jag var så klösa mig med. Försökte köra mig trött i spets på klungan så mycket så möjligt fram till målbacken uppför Rödberget där det bara är att kasta in handduken till förmån för starkare backcyklister än mig. Bra race i alla fall och som vanligt går inte fikat efteråt av för hackor.
Rekordmilen - Klumpar ihop alla Rekordmilar. Körde fem, vann fyra och kom tvåa i sista då Mats Nygren återigen dammade till med banrekord. Inget pers i år men var sjukt jämn med tider mellan 13.21 - 13.24. Märktes att träningen fokuserades på längre tempolopp då jag inte blivit snabbare men betydligt uthålligare i hög fart.
Krafttrampen MTB - Var anmäld till Cykelvasan så ett seedningslopp var man ju tvungen att köra. Väldigt lättåkt vilket passar en cyklist som mig. Kom i en grupp med bland annat Tomas Lundberg, Henke Blom och Anton Möller och vi lyckades seeda oss till startled ett i Vasan vilket kändes lite pinsamt för mig, för såå bra cyklist är jag inte men det var bara tacka och ta emot.
Rantrampet - Samma scenario som Rödbergsloppet. Gjorde allt för att köra mig så trött som möjligt innan dom andra får spurta om segern uppför den lilla målbacken.
Krafttrampen - Avslutade vår husvagnsturné i Skellefteå för att jag skulle få köra mig trött på Krafttrampen. Petters order var att som i fjol försöka komma i en utbrytning och efter 5-6 km i nedförsbacken mot Kåge märker jag att jag och Julia Jakobsson, en ruggigt stark fd triathlet som numer kör för Fagersta CA damelit hade fått några meter. VI KÖR skrek jag och så småningom hade vi fått drygt en minut på klungan då backarna började komma. Efter att vi legat och mosat i runt tre mil kom nästa utbrytargrupp ikapp, och jag lyckades trots sega ben kasta mig in på rulle och efter att ha fått "vila" några toteringsf började jag hjälpa till i en riktigt fin belgisk klunga. I sista lilla knäppen innan det började gå utför sa tyvärr mina ben upp sig och jag fick släppa och rullade i mål med klungan. Perfekt träning helt enligt plan men lite surt att jag fick släppa utbrytarna.
Veteran-SM - Länge såg det ut som om det inte skulle bli nått SM men till slut tog Värnamo CK på sig arrangemanget. Det blev jag och Kent Nilsson som skulle försvara Norrbottens färger under helgen. Lördag var det tempolopp på en bana som var som gjord för mig. Inga backar utan det var bara att trycka på. Riktigt nöjd med loppet då jag aldrig kört ett tremilstempo fortare. 41.16 räckte till en elfte plats vilket var helt OK. Som kuriosa kan nämnas att tiden hade räckt till silver i H30 och brons i H50. Linjeloppet blev en fartfylld historia där alla utbrytningsförsök snabbt fångades in. 42,2 i snitt och jag rullade in i mitten av klungan, rätt nöjd ändå.
Cykelvasan - Tävlingsklassen startade 8.00 och då vi klev upp runt 5.30 smattrade regnet mot taket och termometern stod på 7 grader. Vår plan var att värma upp den mil det var mellan Lindvallen där vi bodde och Sälen. Nu var det blött, kallt och dessutom nerför nästan hela vägen så vi var ordentligt nedkylda då vi kom fram men regnet hade gett med sig i alla fall. Är väl inte så mycket att skriva om själva loppet. Lättåkt, skitigt och fartfyllt. Tappade rätt mycket tid och placeringar i utförskörningen från Mångsbodarna på rullgruset. Fegar lite och vill hålla lite avstånd om dom ska vurpa längre fram med påföljden att många kör om men efter höftfrakturen är det "better safe then sorry" som gäller. Rullade i mål på drygt 3.03 vilket får vara helt OK då målet var 3.10. Räckte till plats 301 totalt. Riktigt kul resa som jag är sugen på att göra om.
Rondell-Rondell - Ingen tävling men nog så prestigefullt. Målet är att runda rondellen i Öjebyn, köra till Älvsbyn, runt i rondellen och tillbaka till Öjebyn på under två timmar. Sträckan är 86 km så följaktligen krävs det 43 km/h. I fjol försökte vi men missade med några minuter. Då hade några av oss tempocyklar vilket vi inte skulle ha i år men i stället hade vi ytterligare några åkstarka pojkar med oss. Det är något mer lättåkt tillbaka och då vi vände på drygt 42 km/h trodde jag vi hade det som i en liten ask men jäklar vad snittet steg sakta trots att farten var hög. Efter Sikfors började dessutom benen knorra betänkligt och sista milen var verkligen en plåga. Av dom 9 som startade var vi 7 som i alla fall rullade förbi 70 skyltarna som var målet med 19 sekunder tillgodo. Skittrötta men nöjda över att ha klarat målet. Nu blir det spännande att få se vilka ångestframkallande spektaket Per och Petter tänker styra upp till nästa år.
Nu är det bara DM:et den 20/9 kvar innan en riktigt bra tävlingssäsong är över. Vad som måste förbättras är sommarträningen. I år har jag i alla fall skapligt lyckas hålla i intervallträningen men skärpning till nästa år utlovas.
Sen kanske jag lyckas hålla i bloggandet också. Kanske.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)