Sidor

onsdag 1 maj 2013

Hammarö 3-dagars

Vi kör väl en liten racereport från helgen.

Jag och Petter började rulla på torsdagmorgon med siktet inställt på Gävle där vi skulle övernatta och plocka upp Mattias Forsberg. Per och Johan skulle åka lite senare då dom bara skulle ha tre cyklar med sig ner och kunde lasta dom i bilen.

Fullt tak

Det blev lite trångt i Mattias studentetta då vi kompletterade hans tre cyklar med våra fyra och Pers och Johans tre, summa 11 st. Dessutom skulle vi ju faktiskt sova fem pers där men på något mystiskt sätt löste vi det.











På fredagmorgon fortsatte vi resan med sikte på Hammarö utanför Karlstad där Markus, Tomas och mekanikern Anders hade stugorna klara då vi dök upp.

Prolog:

Fredagkväll var det en prolog på 3 km och tyvärr hann vi inte reka banan då vi blev lite sena till Hammarö. På en så kort och kurvig bana vill man gärna veta var kurvorna kommer och hur mycket man kan ladda på men nu var det bara att ösa. Svårast kurvan hade vi bra koll på då vi parkerade bilen precis i närheten och hann se hur man skulle åka. Min tid blev 4.23.5 och placeringen 51. Inte så bra kanske men det var ruggigt tätt mellan cyklisterna. Innan vi åkte tillbaks till stugan körde vi tempobanan ett varv med bil.

Tempo:

Vi hade ganska sen start så efter frukost packade vi ihop oss i Pers bil och körde banan ett varv till och kollade in vägbulor och kurvor vilket skulle visa sig ovärderligt då man hade rätt bra koll på hur mycket man kunde ladda på.

Uppvärmning med utsikt över Vänern

Det här skulle ju bli mitt första lopp med effektmätaren och planen var att inte ladda på så fruktansvärt från start som jag haft en benägenhet att göra utan starta stabilt och kunna öka på slutet, trycka på uppför och spara lite på krutet utför. Bestämde mig för att försöka hålla 350 watt. Planen höll till punkt och pricka och jag fick ett sånt otroligt flyt från start. Känslan då man bara kan trycka på och varken motvind eller backar egentligen märks är oslagbar. Kurvorna satt perfekt och i det knixigaste partiet plockade jag säker 40-50 meter på han som startade före mig och körde om strax efter. Då det var 3-4 km kvar låg snitteffekten på 345 watt men jag kände mig inte trött utan började trycka på lite till och flög förbi två gubbar till. Runt sista rondellen och in mot mål var det bara ladda på allt som fanns och jag gick i mål på 23.48.1 vilket räckte till ledning. 43,4 km/h i snitthastighet och snitteffekt 360 watt. Det blev tillslut, helt otroligt, en åttondeplats vilket jag inte ens i min vildaste fantasi kunnat drömma om. Fyra gubbar på topp-30 fick vi in vilket var ett toppenresultat.

GP:

Återhämtning för "juniorerna"

På kvällen var det dags för det fruktade GP-loppet vilket jag nästan drömt mardrömmar om. 100 gubbar som laddar järnet på trånga kurviga vägar med ideliga igångdrag är ju alla fel för mig. Varvad cyklist blir avplockad och jag hade väl inga illusioner om att få cykla alla varv eftersom jag är så kass på positionering i klungan. Det small bara till i starten så var farten hysterisk och det gick inte många hundra meter så sprack det av. Jag gick upp i spets och jagade och plockade upp en hel del cyklister som släppt huvudfältet. Ett drygt varv låg jag och körde och försökte då och då vifta fram nån fler att dra men ingen vill just då. Då vi kom fram till det knixiga partiet började det däremot bli körning i vår grupp och då blev det jobbigt med ideliga igångdrag. vi var väl ett tjugotal cyklister som tampades och även om vi inte köre om placeringar så var det sjukt bra klungträning då det var trångt. Dessutom skitbra träning för mina obefintliga igångdrag. I mål var vi ändå inte mer än ca två minuter efter tätklungan så vi åkte ju rätt fort vi också. Jag var bara nöjd att ha klart mig från vurpor och ha fått bra träning Drygt 120 igångdrag blev det visst. Snittfarten 40,6.

Linje:

Linjet skulle visa sig bli en kaotisk historia där vurporna avlöste varann under första varvet då folk slogs för positioner långt fram och för skydd mot vinden. Tyvärr fick två av våra gubbar syna asfalten. Först såg jag Johan gå i backen men jag såg att han hunnit få ner farten så det gick ganska bra. Några km senare på väg ut på varv två fick jag tvärnita och sladda förbi Markus som låg ihopkrupen. Det gick bra även för honom. Farten var varje varv hiskelig på väg ut från Hammarö i medvinden. Trots att det periodvis var lätt uppför låg vi i 50-55 km/h. Då är det jobbigt att ligga i svansen men sen då vi vände tillbaka och fick vinden på näsan och från sidan var det inga problem att hänga med.  Efter två varv blev vi stoppade då vi var på väg att åka ikapp elitklungan vilket tydligen hänt förr här. Då vi kom ut på sista varvet blev det riktig hårdkörning i medvinden och jag såg att började spricka av här och var. Första tanken var att nu skiter jag i det här och bara rullar i mål men bet i ordentligt och rundade några gubbar och kom in på rulle i svansen. Sen blev det väldigt lugnt fram till spurten där en kille la sig en bit framför mig men jag lyckades undvik honom. Rullad i mål som kanske 25-30 gubbe och var skitnöjd att bara ha överlevt.
Då vi kommit i mål blev vi alla kallade till möte av kommissarien och polisen där vi fick en riktig avhyvling. Folk hade kört som idioter och tagit refuger och rondeller på fel sida, kört på vänster sida av vägen på Hammaröleden som är 90-väg med mötande trafik. Två gånger körde polis-mc:n förbi oss med sirener och blåljus och tvingade över cyklister på rätt sida vägen. Beslutet blev att stryka linjeloppet från resultatlistan. Är väl lite blandade känslor kring det. Helt rätt att statuera exempel. Vi kör ju inte på avlysta vägar och ska vi ha en chans att anordna cykeltävlingar får det ju inte gå till som här. Samtidigt lite surt att vi som skötte oss blir gruppbestraffade för att några beter sig som idioter. Nu blev ju inte placeringen särskilt framstående men det hade varit kul att se placering i alla fall då man nu hängde med.

Sammanfattningsvis kan jag inte vara annat än nöjd. Prologen var bra efter förutsättningarna, tempot överträffade alla förväntningar och GP:t och linjet klarades utan vurpor och jag lärde mig massor om positionering och igångdrag. Tomas hade med sig en polare, Anders, som mek och allt i allo och det visade sig vara ovärderligt. Lyxigt att ha nån att lämna överdragkläder innan start och få tillbaks dom direkt efter mål. En riktig kanonresa och vi har haft kul både på tävlingarna och i stugan. Synd bara att det är så förbaskat långt att åka.

4 kommentarer:

  1. Kul läsning och grattis som fan till framgångarna, allt slit i sadeln har gett resultat.
    Är dock mer och mer övertygad om att tempo är grejen (eller golf), usch för att tampas med andra och vurpa och ha sig. Har vurpat nog många gånger från min motocross tid, och då hade man ju skydd. Med endast lite lycra som skydd så har jag synat en gång och det var helt klart tillräckligt, dessutom gick cykeln sönder.

    SvaraRadera
  2. Grattis o bra kört. Nu kan vi konstatera att du inte slarvat med vinterträningen :) /A

    SvaraRadera
  3. Riktigt bra kört! Extra kul med tanke på det där benbrottet i fjol. Förutsätter att vi får se de där watten uppför bergen på Mallis nästa år...
    /Hälsn Fredrik

    SvaraRadera
  4. Grattis till en fin fin tävling Måns. Härlig berättelse föresten. Synd att linjeloppet blev struket, men det var en våltsam stökig historia. Hoppas vi ses på flera tävlingar framöver.
    /Thommy

    SvaraRadera