Failtjugor, rekordfyror och lite distans

Märkligt vilken skillnad det kan vara i prestation på bara några dagar. Avslutade tröskelblocket i söndags och tänkte testa ett 2x20 på runt 320 watt men redan efter fem minuter kände jag att det inte fanns en chans att klara det. Stumma ben och känslan av en puls som var skyhög (jag vågade inte titta efter) gjorde att passet snabbt blev ett 1x15 på drygt 310 watt istället. Var säker på att det var nån förkylning på gång för jag kände mig inte alls pigg efteråt men troligtvis var det nog dom två långa arbetspassen på 14 respektive 12 timmar dagarna innan som spökade.
Igår var det en helt annan känsla. 4x4 på 365-370 watt var planen och det var med bävan jag satte mig på hojen, trött och lite småhungrig dessutom. Kände ändå redan under uppvärmningen att kroppen var betydligt piggare än i söndags. 370 watt kändes hur lätt som helst så jag pressade upp effekten till 376 watt på första. 379, 380 och 391 blev effekten på övriga och då var jag långt ifrån slut, och även om det var jobbigt hade jag utan problem orkat en eller två till men körde bara fyra enligt plan. Är ju en sån otrolig känsla då man får till ett sånt här pass och det blir spännande att se om det bara var en lyckträff eller om det går matcha detta. Vi kör väl en spännande effektkurva på det.

I övrigt har ju den värsta kylan gett med sig så nu går det ju att köra distans ute igen. Tre timmar i måndags som blev av karaktären högkadensträning då jag bara kunde köra på lilla klingan och drygt 2 timmar på förmiddagen på väg till jobbet. Har slarvat med ett kedjebyte som skulle ha varit gjort redan i höstas och nu visade det sig att hela drivlinan var uppnött. Bytte kedjan förra veckan och då gick det inte alls köra på stora fram och några drev bak var också uppnötta så det blev att jaga delar i fredags. Provade ta snabbaste leveransen från Wiggle där dom lovar leverans dagen efter, och faktiskt dök grejerna upp i måndags. Imponerande. Fördelen med bytet var att jag fick byta upp mig från en 36:a till en 38:a som storklinga. För vanlig skogscykling har 36:an funkat bra. Det är väl egentligen bara under dom snabbaste grusvägspartierna på Mörksuggejakten jag velat ha lite mer, men då jag ska köra Cykelvasan i sommar tror jag en 38:a blir bra.
Nytt pass fyror imorgon. Då får vi se om tisdagens pass var ett one shot eller om trycket finns kvar i benen.